Som boende utomlands (Frankrike) behöver jag ofta försöka förklara svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det är inte lätt! Sverige förväntar sig få hjälp från en organisation som hon inte vill vara med i (Nato). Men Sverige vill inte heller betala för ett autonomt försvar (om nu något sådant över huvud taget är möjligt). Vi vill inte ens betala så mycket som Natos medlemmar förväntas göra; var det solidarisk vår politik skulle vara? Som säkerhetspolitiska fripassagerare vill vi att andra skall kratsa kastanjerna ur elden för oss.

Läs vidare på: http://kkrva.se/framat-i-natten-utan-karta-och-kompass/

Havet är ett; alla hav och oceaner (utom Kaspiska havet) hänger ihop. Det täcker 71% av jordens yta; hälften av jordens befolkning lever inom 80 km från kust; siffran ökar. Detta kan jämföras med räckvidden hos en Tomahawk-robot: 1250 – 1500 km beroende på version.

Continue reading →

Introduction

Pour la Suède, le BREXIT fut un choc ; soudain le pays avait perdu un de ses meilleurs amis au sein de l’Union européenne. Cet article va essayer d’expliquer pourquoi et esquisser ainsi quelques possibles développements. Si la Suède y est l’acteur principal, la Finlande sera traitée comme un cas contrasté. Le fait est que la Suède et la Finlande, malgré une longue histoire en commun, ont des cultures stratégiques bien différentes. Celle de la Suède se fonde sur deux cent ans de (relative) paix et une politique dite de neutralité ; c’est-à-dire une manque d’alliances. Celle de la Finlande est marquée par la libération de la Russie en 1917 et la guerre civile qui lui succéda en 1918, les deux guerres avec l’Union Soviétique pendant la Second Guerre mondiale ainsi que son pacte d’assistance et de l’Accord d’amitié, de coopération et d’assistance mutuelle (1948-92) conclus avec l’URSS après cette guerre.

Même si les deux pays ont adhéré en même temps – 1995 – à l’UE leurs raisons en étaient très différentes. Pour la Suède, l’adhésion fut la conséquence d’une crise économique, pour la Finlande il s’agit d’une démarche sécuritaire.

Rappel d’histoire

Continue reading →

Det franska presidentvalet äger rum den 23 april med en andra och slutlig omgång den 7 maj. Det senare står mellan de två främsta i den första omgången så vida ingen har fått mer än 50 %.

Huvudkandidaterna är François Fillon från Republikanerna, Marine Le Pen från Nationella Fronten samt en representant för Socialisterna – vilken avgörs i primärval i slutet av januari. Härtill kommer ett antal kandidater från småpartier som normalt inte anses ha någon chans. Det finns dock en joker i sammanhanget: Emmanuel Macron som grundat rörelsen ”framåt” (en marche).

Läs resten på http://kkrva.se/det-franska-presidentvalet/

Qu’est-ce que  la France ?

La France, c’est le terroir: des champs de blé, des fromages, des bons vins, une culture millénaire. Mais il y a aussi une autre France, beaucoup plus grande : la France de la mer !

Voici une proposition qui semble bien bizarre mais qui est, en effet vraie ! La surface de l’Hexagone est quelques 552 000 km² mais la France de la mer est de 11 millions de km² avec près de 18 500 km de côtes. En effet, la France possède le deuxième espace maritime après les États-Unis. Comment cela est-elle possible ?

En outre de la France hexagonale, il y a la France outre-mer : La Guadeloupe, la Guyane…mais aussi des cailloux comme les îles de Kerguelen et les îles St Paul et Nouvelle Amsterdam.  Tous ces îles ont bien sûr une mer territoriale de 12 milles nautiques (1 mn = 1852 m) qui est « la propriété » de la France. Mais elles ont aussi une zone économique  exclusive (ZEE) et un plateau continental de 200 nm (parfois 350) au-delà de la côte. Dans ces zones, la France a le droit exclusif des ressources comme la pêche, le pétrole et le gaz.

Continue reading →

av Lars Wedin

Nyligen hade jag, inför ett föredrag, anledning att tänka igenom dagens situation som följd av kalla kriget och omvälvningarna som följde i spåren av Murens fall. Det är slående hur dåtidens ”Eurofori” nu har ersatts av den djupaste pessimism. Faktum är att dagens situation nog är den farligaste på mycket längre. För inte så länge sedan kunde man säga att ja, dagens situation är mycket mer oförutsägbar och råddig än vad som gällde under kalla kriget. Men, vi var i alla fall inte hotade av kärnvapen. Detta gäller inte längre – kärnvapenfrågan är i högsta grad ”alive and kicking”; främst tack vare herrar Putin och Kim Yong-nam. I detta läge behövs politiskt ledarskap: i världen, i Europa och i Sverige.

Läs den spännande fortsättningen på http://kkrva.se/den-morknande-framtid-ar-var/#more-11258

The English edition is on sale!

Voici mon projet pour le colloque d’AEGES décembre 2016

La globalisation est fortement liée à la maritimisation du monde et à sa politique. On dit souvent que la mer constitue le futur de l’homme. En même temps – ou peut-être comme conséquence – la pratique moderne de la guerre sur mer est peu courante ; on trouve donc très peu d’expérience récente. Les forces navales sont fortement sollicitées depuis la Seconde Guerre mondiale mais surtout dans leurs modes d’action virtuelle et/ou contre des adversaires sans vraie capacité navale. Exceptions : la guerre des Malouines, la guerre de Yom Kippour et la guerre en Sri Lanka contre les Tigres de la Mer du LTTE.

Les affrontements entre la Chine et ses voisins dans les mers dites de Chine ne constituent pas (encore) une guerre proprement dite.

Continue reading →

Sverige har nu uppenbarligen valt att liera sig med USA. I stället för att bli en jämställd partner i Nato knyter vi oss till en stormakt vars intressen inte nödvändigtvis är våra.

Det senaste halvåret har vårt förhållande till Nato varit föremål för en intensiv och välgörande debatt. Denna har innehållit många klarlägganden och kloka synpunkter men också många konstiga eller rent av falska påståenden. Nu är i alla fall värdlandsavtalet på plats.

Det förefaller troligt att Nato kommer att öka sin närvaro i Östersjön till sjöss och i luften. Detta kommer att ställa stora krav på Marinen och Flygvapnet och framför allt kräva en klar strategi. Hur skall vi se på denna närvaro och hur skall vi agera? Vår halvallians med USA och nära förhållande till Nato – men utan att vara medlemmar – kan komma att ställa oss inför delikata situationer.

Det konstiga är att Försvarsmakten och dess förmåga inte har diskuterats tydligare. I stort sett alla vet att försvarsöverenskommelsen 2015 var underfinansierad; målet att nå den organisation som fastställdes 2009 kan inte nås. Och då är detta mål alldeles för lågt satt. För Marinen, som denna blogg handlar om är målet sju korvetter, fem ubåtar och sju minröjningsfartyg alldeles för litet. Det dubbla skulle ligga närmare sanningen. Femton korvetter fördelade till Stockholms, Karlskronas och Göteborgs skärgårdar förefaller vara en rimlig utgångsgruppering. Härtill kommer att Marinen tillsammans med luftvärnet borde bygga ett antal luftvärnsfregatter för försvar av hamnar och Gotland.

Continue reading →

Qu’est-ce que  la France ?

La France, c’est le terroir: des champs de blé, des fromages, des bons vins, une culture millénaire. Mais il y a aussi une autre France, beaucoup plus grande : la France de la mer !

Continue reading →