11/10/18

Migration – en ödesfråga och vad gör vi åt den?

Inte bara närområdet

I Försvarsberedningens rapport år 2014 fastslogs att ”Sverige är ett av mest globaliserade länder”. Detta faktum gäller fortfarande. Den säkerhetspolitiska debatten, i den mån den förekommer, koncentrerar sig dock på närområdet och då särskilt Ryssland. Detta är naturligt eftersom ett angrepp från ett revanschsuget Ryssland är det säkerhetspolitiskt farligaste fallet. Men kanske inte det mest troliga givet utvecklingen i vår omvärld: EU är splittrat i spåren av populistiska och mer eller mindre neofascistiska regimer i Italien, Ungern och kanske Rumänien. I Lettland har just det ryssvänliga partiet Harmoni fått flest röster. Turkiet, tidigare en hörnpelare i Nato, har blivit en islamistisk diktatur. Det land som har lett den fria världen sedan andra världskriget har en president som kallar sina allierade i EU för fiender. Härtill kommer konflikten mellan Kina och USA om Sydkinesiska sjön, Kinas globala anspråk på ledarskap, konflikten inom islam mellan sunni och shia. Med mera.

Read more: http://kkrva.se/migration-en-odesfraga-och-vad-gor-vi-at-den/

11/10/18

La marine suédoise et la Grande Guerre – pas si tranquille

La Suède se déclara neutre pendant la Grande Guerre. Mais elle dut utiliser sa marine pour garantir sa neutralité dans une région marquée par l’affrontement entre la Russie et l’Allemagne. La flotte suédoise sut également protéger ses routes maritimes et préserver la liberté de navigation.

Read more: http://www.defnat.com/bibliotheque/resultats_auteur.php?cenvoi=1&cidaut=1220&cauteur=’Lars%20Wedin’

09/9/18

Review by Peter Hore in Tidskrift i Sjöväsendet nr 2/2018

Maritime Strategies for the XXI Century: The
Contribution of Admiral Castex
By Lars Wedin (Nuvis, paperback)
Castex’s reputation is rescued by this short book in which a Swedish officer, Lars Wedin, examines the contribution which Castex made to naval thinking, and how some of Castex’s ideas could be applied to maritime and naval strategy in the 21st century. Wedin examines how the context of Castes’ writings
has changed (Castex could not, for example, have envisaged fighting war from space or in the ether), and he highlights many other aspects which a maritime strategy must address ranging from tourism and terrorism. Wedin also draws on a wide range of Anglophone and French sources, and it comes with an endorsement by the French Chief of Naval Staff. Wedin had a broader point to make and that is that given the tempo of modern day operations in peacetime, how can any serving officer spare time for the serious reading, thinking, and writing – is this why, he asks, most strategic thinkers are academics or retired officers? It is vital for the future of any navy that it allows time for its officers to be creative or it risks sinking into intellectual stagnation. An excellent book on maritime strategy which needs to be read by all serving naval officers, however busy they are.

Other reviews:

https://www.revueconflits.com/strategies-maritimes-au-xxie-siecle-lapport-de-lamiral-castex/

http://blogdefense.overblog.com/2016/07/strategies-maritimes-au-xxie-siecle.html

http://lignesdedefense.blogs.ouest-france.fr/archive/2015/04/25/relire-l-amiral-castex-pour-comprendre-les-strategies-mariti-13965.html

08/24/18

Hantera krisen?

Sverige går när detta skrivs igenom en av sina värsta fredskriser. Men detta är inte huvudsaken i denna artikel. Huvudsaken är den mycket större kris som lurar runt hörnet – den nuvarande säkerhetsordningens eventuella sönderfall.

Först en rekapitulation av det svenska ”läget”.

Det underfinansierade försvarsbeslutet 2015 kan inte genomföras. Det saknas stora pengar och regeringen verkar ovillig att skjuta till sådana trots att man strött miljarder och miljoner omkring sig. Sverige ligger kvar på europeisk bottennivå när det gäller försvarssatsningar: omkring 1 % av BNP, vilket ger en tydlig bild av hur lätt politikerna ser på Sveriges säkerhet.

Fortsätt läsningen på http://kkrva.se/hantera-krisen/

05/8/18

Sjöfarten i KV21

Marinen

Ett bestående minne från slutredovisningen av Akademiens projekt Krigsvetenskap i det 21:a århundradet (KV21) är beroendet av sjöfart. Detta är givetvis inte något nytt för undertecknad men beroendet fick större genomslag än vad man hade kunnat hoppas. Det var inte bara behovet av en kontinuerligt fungerande import- och exportsjöfart som uppmärksammades utan också kusttrafiken där det angavs att vårt lands bränsledistribution fraktas på köl och att något alternativ (lastbil, tåg) inte är realistiskt.

Läs vidare på http://kkrva.se/sjofarten-i-kv21/#more-14712

04/14/18

Det 21. århundradet är blått

Abstract: The world’s increasing population is ever more dependant on the sea for transports, protein, and bio-chemical products. But the sea is menaced by climate-change, pollution, and overfishing. This is why the issue of sustainable development is increasingly important. In, fact, several important developments: the negotiations regarding BBNJ (Biodiversity Beyond National Jurisdiction) in the context of the UN Convention of the Law of the Sea, the EU Goal 14: Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources, and EU Directive 2014/89/EU establishing a framework for maritime spatial planning. In this context, it is very important to note that “sustainable development” consists of two words – both important! Other important developments are China’s increasingly assertive maritime strategy, the importance of cybersecurity, the dronisation of maritime activities, and the melting polar ice. As a consequence of these developments, EU has adopted a Maritime Security Strategy (EUMSS) Navies and Coast-Guards will have ever more important missions in keeping law and order on the sea. EUMSS must be a cornerstone of the development of EU Navies – including Sweden’s!

”Havet är Europas livsnerv. Europas hav och kuster är centrala för kontinentens välmåga och välstånd – de är Europas handelsvägar, klimatreglerare, livsmedel-, energi- och resurskällor och populära områden för bosättning och rekreation.”[1]

Detta låter ju trevligt men vad innebär det?

Continue reading

03/12/18

La Suède – pays alarmiste ?

Dans La Vigie 89, les auteurs caractérisent la Suède comme pays alarmiste. C’est-à-dire, selon Larousse : « qui est de nature à alarmer la population ». Il y a une notion de peur exagérée dans ce jugement. « Réaliste » serait probablement une description plus précise. Il y a à cela deux raisons principales.

La première raison est géopolitique. La Suède est un grand pays géographiquement – à peu près comme la France – avec une population relativement faible : 10 millions. Elle est un « rimland », selon la classification classique de Spykman, située comme un glacis entre la grande puissance terrestre qu’est la Russie et l’Océan. Plus précisément, elle se trouve entre l’Atlantique et la puissance revancharde et militariste qu’est la Russie sous Poutine. Cette Russie jette son ombre sur les trois petits pays baltes, relativement récemment libérés de l’occupation soviétique. Il est clair que Poutine a comme objectif, à plus ou moins long terme, de les faire retourner sous dominance russe. Un moyen de le faire serait d’empêcher l’OTAN de les renforcer ; donc une stratégie A2/AD (Anti-accès/interdiction de zone). Pour ce faire, la Russie a besoin d’empêcher les Occidentaux d’utiliser le territoire suédois, et surtout l’île de Gotland (voir http://www.strato-analyse.org/fr/spip.php?article386). En conséquence, la Suède est maintenant devenue un pays stratégiquement très important pour les Russes comme pour les Occidentaux – une clef de la situation stratégique septentrionale de l’Europe.

La seconde raison est liée à la politique suédoise. La Suède n’est plus un « pays neutre », elle est membre de l’UE, très proche de l’OTAN et des États-Unis. Mais elle ne bénéfice pas des garanties de sécurité (dont la crédibilité peut se discuter) parce qu’elle n’en est pas membre. En plus, et pire, sa défense a été maltraitée et désarmée pendant les 15 ans de croyance à la paix éternelle. Le budget de défense est proche de 1 % du PNB. Les besoins en matériel pour les dix ans à venir sont énormes. L’âge moyen des navires de la marine est par exemple de 28 ans ! Le personnel militaire est bien formé mais beaucoup trop restreint en nombre, auquel ne s’ajoute que 25 % des officiers qui prendront leur retraite dans les années à venir.

Etre un pays faible placé dans une situation stratégique importante n’est pas rassurant. Le vide stratégique est une posture dangereuse, pour le pays en question mais aussi pour toute la région. Dans L’histoire de la guerre du Péloponnèse Thucydide prête aux Athéniens ces propos : « Vous savez aussi bien que nous que, dans le monde des hommes, les arguments de droit n’ont de poids que dans la mesure où les adversaires en présence disposent de moyens de contrainte équivalents et que, si tel n’est pas le cas, les plus forts tirent de leur puissance tout le parti possible, tandis que les plus faibles n’ont qu’à s’incliner ». Cela est vraie aussi aujourd’hui.

Bref, la Suède a besoin de réarmer… d’urgence.

03/9/18

Récension L’homme, la politique et la guerre

L’homme, la politique et la guerre– François Géré et Lars Wedin- Ed Nuvis 2017

De multiples pistes se croisent dans ce livre à la fois original, érudit et fécond qui sait se dégager des conventions et révérences habituelles pour considérer les modes d’exercice de la stratégie au début du XXIe siècle. Et tout d’abord, les pistes des deux auteurs : d’un côté, un agrégé d’histoire, féru de technologie militaire et de dialectique nucléaire, rompu aux rapports de force stratégiques actuels et de l’autre, un officier de marine suédois, ancien commandant d’unités de surface, breveté à Paris et Stockholm, conseiller militaire chez les diplomates de son pays et chef du bureau stratégie de l’état-major militaire européen. Il y a la piste bien balisée de l’histoire moderne avec le rappel de la grammaire stratégique ancienne qui établit « le politique, l’Etat et la guerre » (chapitre 1) suivie d’une réflexion complète et documentée sur la stratégie et les différents modes, calculs et combinaisons qui articulent « Politique, Guerre et Stratégie » (chapitre 2). « La puissance militaire hier et demain » examine alors les rapports complexes entre l’institution militaire et ses mandants ou interlocuteurs, le pouvoir politique, la société civile, le peuple d’où découlent les modes d’exercice du commandement de la guerre et les critères de l’efficacité stratégique (chapitre 3).

Continue reading

03/2/18

Värnplikt – en rekryteringsmetod för det 21. århundradet?

”En stat som inte vidtar alla möjliga åtgärder för att garantera och skydda sin suveränitet inför omgivningens hot utsätter sig ofrånkomligen för att förlora kontrollen över sin framtid och att behöva underkasta sig främmande – kanske våldsamma – krav.”

General Pierre de Villiers[1]

 

Denna artikel strider mot den rådande rasifieringsprincipen. Läsare varnas! Enligt denna princip skall undertecknad, en sjöofficer, inte ha några synpunkter på värnpliktsfrågan som enkannerligen är en fråga för Armén.

Någon kommer säkert också att reta sig på att undertecknad står under franskt inflytande. Men så många i Sverige står under anglo-saxiskt inflytande så lite motvikt är nog inte fel.

Continue reading