11/26/13

Försvar med marin tyngdpunkt

(Detta är en draft; för den slutliga versionen se KKrVAHT nr 3, 2013)

Tårarna har en salt smak för att påminna avsatta härskare om det hav de negligerat”. [1]

Det kommande försvarsbeslutet bör prioritera de marina förmågorna. Det finns flera skäl till detta.

I en alltid begränsad ekonomi måste prioritet ges åt förband och kapaciteter, som kan verka i hela spektrat av fred, kris och krig. Det kan marinen.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav; för Sverige är det av stor vikt att det råder god ordning och att våra intressen respekteras. Svensk ekonomi är helt beroende av en säker sjöfart. Detta kräver daglig övervakning och beredskap till insats.

Europeiska unionen är i många avseenden en maritim union. Dess ekonomi är beroende av sjöfarten och de resurser som finns i havet. Sverige som EU-medlem måste solidariskt kunna bidra till skyddet av dessa intressen, som också är våra.

Globaliseringen och maritimisering av säkerheten går hand i hand.

I Östersjön är det marinen, och flygvapnet, som har att möta Rysslands ökande marina styrka redan i fred och i kris. I krig utgör marinen och flygvapnet vår första försvarslinje.

Continue reading

11/26/13

Till minne av general Poirier – militärstrateg

(Detta är en draft; för den slutliga versionen se KKrVAHT nr 3, 2013)

General Lucien Poirier avled den 13 januari 2013. Därmed försvann den siste av de stora franska strategiska tänkarna. Tillsammans med generalerna Ailleret, Beaufre och Gallois bildade han ”akopalypsens fyra generaler”; de som skapade den franska kärnvapenstrategin. Av dessa är endast Beaufre någorluna känd i Sverige och då inte främst för sina insatser som kärnvapenteoretiker. Poirier, 16 år yngre, var Beaufres ”lärjunge” och efterträdare. Utöver sina insatser på kärnvapenteorins område var Poirier en skarpsinnig strategisk tänkare, med stora krav på logik och exakthet. Poirier var dock inte särskilt känd i Frankrike och tämligen okänd i Sverige. Det är alltså hög tid att presentera honom för den svenska publiken.

Kärnvapnen är förvisso fortfarande aktuella om än i ett annat strategiskt sammanhang än det kalla krig, som bildade ramen för Poiriers tänkande. Men vi skall här uppehålla sig vid det han kallade den politiskt-strategiska strukturen.[1] De resonemang han här för är fullt användbara också i Sverige – givet att man skulle vilja diskutera strategi på ett logiskt och strukturerat sätt.

Continue reading

11/26/13

Russie et Union européenne :

L’article « Russie et Union européenne : le chaînon manquant en matière

de défense et sécurité » est un exemple fascinant de voeu pieux en matière de

géopolitique. Tout le monde sera naturellement d’accord avec l’idée de départ

selon laquelle la Russie et l’UE devraient avoir de bonnes relations. La question est

simplement de savoir comment et sur quelles bases ces relations peuvent s’établir.

Lire la suite à http://www.defnat.com/site_fr/tribune/fs-article.php?ctribune=500

11/21/13

La coopération de défense entre la Finlande et la Suède – [IFAS – Institut Français d’Analyse Stratégique]

La coopération de défense entre la Finlande et la Suède – [IFAS – Institut Français d’Analyse Stratégique].

La Finlande et la Suède sont unies par l’histoire. En 1807, la Russie conquit la Finlande, qui avait été jusque-là « la partie est du royaume ». Cependant, les liens entre les deux pays sont demeurés forts. Aujourd’hui environ 500 000 finlandais vivent en Suède et 200 000 suédois ont pour langue maternelle le finlandais. Inversement, environ 250 000 finlandais parlent le suédois.
Le 11 novembre 2013, les ministres de la défense des deux pays, Mme Karin Enström (Suède) et M. Carl Haglund (Finlande) ont discuté de la coopération entre les deux pays en matière de défense. Voici un bref compte rendu de ces discussions.

See link: http://www.strato-analyse.org/fr/spip.php?article255&lang=fr